Kunskap Àr en kritisk resurs i dagens företag och komplexiteten ligger i att den Àr en osynlig tillgÄng bunden till individer samt att hanteringen av kunskap innebÀr ett mÄngfacetterat arbete. Det Àr mycket som pÄverkar kunskapshanteringen och det Àr ledningen som har det övergripande ansvaret för att uppnÄ en god sÄdan genom att avsÀtta resurser samt skapa förutsÀttningar för god kunskapshantering. Ledningen har Àven ansvar för att kommunicera vikten av och mÄlen med kunskapshantering samt agera goda föredömen. Kritiskt Àr Àven att utveckla belöningssystem, anpassade efter företagets specifika krav, för arbetet med kunskapshantering samt tillhandahÄlla tekniska verktyg. VÄrt syfte med denna uppsats Àr att ta reda pÄ och visa hur man inom företag kan samla in, bearbeta och sprida kunskap.

This paper examines difficulties that heirs to swedified sami persons experience when learning about how colonialism forced a lot of people to hide or dim their sami identity. The purpose is to examine what genealogy can mean for these people and how it differs from the ?regular? genealogy; what makes these heirs willing or not willing to call themselves sami and how the cultural traumas and family wounds can be understood as dark cultural heritage and how these can be resolved. With cultural heritage and history usage theories, Hall?s theories of hybrid identities, and Aarelaid-Tart?s trauma model, I have analysed material from six interviewees and some of my autoetnography to conclude that sami genealogy is an important factor in shaping a more complete and decolonized view of history and one?s identity, that descendants of samis won?t call themselves sami because of a lack of sami ?capital? but want to as a way of not letting colonialism win, and that cultural traumas and family wounds heal through talking about them ? not hiding from them. The dark heritage is a necessary part of the sami identity build. I have also concluded that sami identity have always been nuanced, there isn?t one correct way to be sami..

Syfte: Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka om det finns anledning att göra skillnad pÄ organisationer i forskning om kunskapshantering. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr ocksÄ att besvara om och i sÄdana fall hur och varför hanteringen av kunskap skiljer sig mellan organisationer i offentlig sektor och organisationer i privat sektor. Metod: Studien har en kvalitativ ansats, dÄ en sÄdan lÀmpade sig bÀst för att besvara uppsatsens syfte. Semistrukturerade intervjuer anvÀndes som datainsamlingsmetod. Intervjuerna genomfördes med en organisation frÄn privat sektor och en organisation frÄn offentlig sektor.

Syfte: Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka om det finns anledning att göra skillnad pÄ organisationer i forskning om kunskapshantering. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr ocksÄ att besvara om och i sÄdana fall hur och varför hanteringen av kunskap skiljer sig mellan organisationer i offentlig sektor och organisationer i privat sektor. Metod: Studien har en kvalitativ ansats, dÄ en sÄdan lÀmpade sig bÀst för att besvara uppsatsens syfte. Semistrukturerade intervjuer anvÀndes som datainsamlingsmetod. Intervjuerna genomfördes med en organisation frÄn privat sektor och en organisation frÄn offentlig sektor. UtifrÄn den teoretiska referensramen analyserades empirin. Slutsatser: BÄda organisationerna arbetar med kunskapshantering Àven om det ofta sker pÄ ett omedvetet sÀtt. Vilka aktiviteter de Àgnar sig Ät som kan klassas som kunskapshantering sker dÀrför undermedvetet och ger inte de effekterna pÄ organisationen som de skulle kunna fÄ.

Genom globalisering och snabba tekniska utvecklingar har förutsÀttningarna förÀndrats för företagens konkurrenssituation med ökade kundkrav och möjligheten att behÄlla personal. Detta har lett till att företag omstrukturerat sin organisation i form av outsourcing. I de fall de reducerat personalstyrkan alltför hÄrt anvÀnder företag konsulter. I de fall dÄ kunskap, genererad inom ett projekt av konsulter, inte överförs till uppdragsgivaren uppstÄr kunskapsförluster. FörutsÀttningarna för företagets utveckling och fortlevnad riskerar dÀrmed att försÀmras.

Vi vill med denna uppsats visa pÄ exempel hur företag aktivt kan arbeta med KM med stöd av IT, samt vilka vinster detta kan ge. Genom en fallstudie har vi undersökt hur fyra företag tillvaratar medarbetarnas kunskap sÄ att den kan lagras och ÄteranvÀndas. Sammanfattningsvis visar vÄr undersökning att företagen antingen har nÄgon form av belöningssystem och/eller en företagskultur, som uppmuntrar medarbetare att dela med sig av sin kunskap. Undersökningen visar Àven att alla företag, oavsett bransch lagrar kunskap som anvÀnds i den dagliga verksamheten. Den visar ocksÄ att företag överför kunskapen till systemet pÄ ett stringent sÀtt för att den skall vara sökbar.

Under de senaste tvÄ decennierna har allt fler företag börjat uppmÀrksamma denkunskapsbaserade synen pÄ organisationer, vilket innebÀr att kunskapsrelaterade resurservuxit till att anses utgöra basen för konkurrensmÀssiga fördelar och grunden för framgÄng imÄnga företag. Som en gren inom den kunskapsbaserade synen pÄ organisationer harknowledge management, kunskapshantering, vÀxt fram. Kunskapshantering har kommit attomfatta ett helt koncept, vilket inrymmer hur en organisation pÄ olika sÀtt kan pÄverkahanteringen av kunskap pÄ ett sÄdant sÀtt att det ger fördelar för företaget likavÀl som förindividen. Tidigare forskning i Àmnet baseras i stor utstrÀckning pÄ hur stora tjÀnsteföretagarbetar med kunskapshantering. Dock har betoningen pÄ kunskap vuxit till att idag anses varaen av de viktigaste resurserna i mÄnga företag, oavsett storlek eller bransch.

Kunskapshanteringen inom framförallt konsultbranschen har blivit allt viktigare i och med kunskapens vÀxande betydelse för att skapa och bibehÄlla konkurrensfördelar. Albihns.Zacco AB Àr idag ett av de största konsultföretagen inom immaterialrÀtt i Europa med sina ca 550 anstÀllda. Företaget sÀljer konsultation inom immaterialrÀtt med rÄdgivning av bl.a. patent.Albihns.Zacco AB Àr resultatet av en omfattande fusion 2009 mellan konsultföretagen Albihns och Zacco. I och med företagets fusion 2009 Àr kunskapshanteringen inom bl.a.

Ur teori och empiri har det i studien framkommit att projektbaserade organisationer somerbjuder kundanpassade tjÀnster Àr karaktÀriserade av tyst kunskap. Tyst kunskap innebÀr attkunskapen Àr baserad pÄ personliga upplevelser och erfarenheter och kan förklaras som sakerman vet utan att man vet dem. Tysta kunskaper Àr dÀrför svÄrare att hantera och ta tillvara pÄdÄ de till största del delas genom observation, imitation och informella möten. Det har ocksÄframkommit att just organisationer av den angivna karaktÀren Àr i störst behov av att delakunskap och anvÀnda den som ett verktyg för att nÄ framgÄng.Syftet med studien Àr att beskriva och analysera projektorganisationer i form av serviceföretagsom specifikt sÀljer kundanpassade tjÀnster för att förstÄ, tolka och identifiera faktorer sommöjliggör eller försvÄrar kunskapshantering. För att kunna uppnÄ det har vi valt att undersökahur sÄdana organisationer arbetar med kunskapshantering idag och utifrÄn det dra slutsatserkring viktiga faktorer.

This paper intends to examine the knowledge challenges in small IT companies which is going through rapid growth. The movement of information and knowledge is a social and very complex process. The challenge for technology is the social as information and knowledge requires. To believe blindly that technology will solve the problem is what many people think. In order to understand how technology can support information and knowledge management one needs to understand what information and knowledge is.

 Syftet med denna uppsats var att undersöka om en offentlig enhet inom en kommun och ett privat bolag liknar och/eller skiljer sig Ät gÀllande kunskapshantering, i sÄdant fall hur och varför. Följande tre frÄgestÀllningar stÀlldes i avsikt att svara pÄ detta syfte: Uppfyller den offentliga enheten och det privata bolaget olika kriterier, och har de förutsÀttningar, för att bli framgÄngsrika i arbetet med KM, i sÄdant fall hur?, Sker kunskapsomvandling inom den offentliga enheten och det privata bolaget, i sÄdant fall hur?, Finns det skillnader och/eller likheter mellan den offentliga enheten och det privata bolaget, vilka Àr i sÄdant fall dessa och vilka bakomliggande orsaker kan finnas till dessa? För att svara pÄ syftet och frÄgestÀllningarna gjordes en kvalitativ studie genom att sex intervjuer genomfördes för att samla in det empiriska materialet. Tre av dessa genomfördes pÄ en offentlig enhet och de övriga tre pÄ ett privat bolag. Det empiriska material tolkades och analyserades sedan i ljuset av tidigare forskning och teorier som behandlar kunskapsbegreppet, kunskapsomvandling, Knowledge Management samt huruvida och varför privata och offentliga organisationer liknar och/eller skiljer sig Ät. De slutsatser som kunde dras var att det privata bolaget i högre grad uppfyllde vissa kriterier och förutsÀttningar för att anses som framgÄngsrika i arbetet med kunskapshantering samt att det privata bolaget Àven i högre grad frÀmjade kunskapsspridning genom att lÄta personalen mötas i praktiken pÄ en frekvent och kontinuerlig basis.

A1260SammanfattningDenna uppsats behandlar hanteringen av en kunskapsintensiv process som har outsourcats. Studien Àr baserad pÄ en fallstudie av General Motors (GM) Nordics outsourcing av sin kundtjÀnst till företaget EDS. FrÄgan som stÀlls Àr vad som hÀnder med kunskapen inom processen och hur bÄda parter uppfattar denna kunskapshantering.Ambitionen med uppsatsen har varit att kartlÀgga kunskapsflödet frÄn kunden till de ansvariga personerna pÄ GM Nordic. Den kundbaserade kunskapen mÄste passera mÄnga led inom processen innan den nÄr det slutliga mÄlet. Genom analys har en del svagheter i processen framkommit.

Studien har tagit sin utgÄngspunkt i det kunskapsintensiva arbetslivet dÀr individen ses som kunskapsbÀrare. Det blir avgörande för organisationen att ta tillvara pÄ denna kunskap och sÄledes stÀlls kunskapshantering centralt för studien. Syftet har varit att undersöka hur chefer upplever och uttrycker hur individburen kunskap kan komma organisationen till gagn. För kunskapsöverföring, mellan individ och organisation, har forskning betonat vikten av ett kollektivt lÀrande. Studien utgÄr dÀrför frÄn ett socialt perspektiv pÄ lÀrande.Med hjÀlp av en kvalitativ strategi med semistrukturerade intervjuer inhÀmtades empirin.

En faktor som blir allt viktigare för dagens organisationer Àr kunskapshantering. Detta Àr av stor betydelse för att organisationer ska kunna dra lÀrdomar frÄn tidigare genomförda projekt. Projekt tenderar idag till att ha stor budget med hög resursomsÀttning, vilket medför att organisationer mÄste lÀra sig av misstag och genomföra utvÀrderingar. Den allt snabbare förÀndringstakten Àr ocksÄ en viktig faktor för kunskapshantering. För att organisationer ska kunna anpassa sig till detta Àr det viktigt att de inser att kompetensen inte ligger i att besitta en viss kunskap, utan snarare i att kunna anpassa sig, tillgodogöra sig nya lÀrdomar och vidareutveckla sin kompetens.Syftet med denna undersökning Àr att pÄvisa hur utvÀrderingar kan leda till att lÀrdomar identifieras i projekt som sedan kan spridas inom organisationen för att öka kompetensnivÄn samt slutligen ligga till grund för en Äterkopplingsprocess som ökar kvaliteten pÄ nystartade projekt.

Denna uppsats undersöker vad som utgör kunskapshanteringen pÄ en enhet inom en bilkoncern. Syftet med studien Àr att undersöka vad som utgör hantering och överföring av kunskap och vilka förutsÀttningar respektive hinder som finns med hanteringen och överföringen pÄ enheten. Enheten som undersöks ingÄr i en svensk bilkoncern som sÀljer personbilar och lastbilar samt erbjuder tjÀnster som verkstad och finansiering. Av totalt 1200 anstÀllda pÄ företaget arbetar 80 stycken av dem pÄ den enhet vi Àmnar undersöka i vÄr studie, varav Ätta sÀljare har deltagit i studien. Studiens teoretiska ramverk utgÄr huvudsakligen frÄn Alvesson och KÀrremans modell Model of managerial intervention, Davenport och Prusaks teori om kunskapsöverföring och tyst kunskap av Gustavsson och Rolf.Resultatet visar att hantering och överföring av kunskap utgörs av enhetens intranÀt och social interaktion mellan medarbetarna. FörutsÀttningar och hinder för hantering och överföring av kunskap Àr autonomi, samverkan, dokumentation och tillit. I diskussionen diskuteras resultatet och vidare presenteras studiens slutsats.